Darknet är, enligt Internetkunskap, ett avsiktligt dolt nätverkslager som nås genom särskild programvara eller konfiguration, och Tor är det mest kända exemplet. En vanlig användare kommer inte dit av misstag. Det krävs ett aktivt val och rätt verktyg.
Nätverket bygger på den vanliga internetinfrastrukturen. Det är inte ett andra fysiskt internet utan ett lager ovanpå det nät vi redan använder, med annorlunda routing och en annan modell för hur tjänster hittas.
Texten nedan går igenom begreppet, tekniken bakom Tor, vad som gäller juridiskt, hur nätverket används och vilka risker en användare bör känna till. Den ger inga instruktioner för att hitta eller använda dolda tjänster. Fler praktiska teknikgenomgångar finns i Guider & Recensioner.
Vad är skillnaden mellan den öppna webben, deep web och darknet?
Skillnaden ligger i hur innehållet nås. Den öppna webben är allmänt åtkomlig, deep web omfattar vanligt icke-offentligt eller icke-indexerat innehåll, och darknet kräver ett anonymitetsnätverk eller jämförbar särskild åtkomst.
Begreppen beskriver åtkomst och synlighet, inte fysiska våningsplan i en byggnad.
| Del av webben | Åtkomst | Typiska exempel | Viktig avgränsning |
|---|---|---|---|
| Öppna webben | Vanliga publika webbplatser via vanlig webbläsare | Nyhetssajter, bloggar, offentliga myndighetssidor | Offentligt åtkomlig utan särskilt anonymitetsnätverk |
| Deep web | Webmejl och kontosidor som kräver inloggning eller inte är offentligt indexerade | E-post, nätbanker, prenumerationstjänster | Rutinmässigt icke-offentligt innehåll, inte kriminellt i sig |
| Darknet | Tjänster i Tor eller jämförbara nät som kräver särskild programvara eller konfiguration | Webbplatser med .onion-adress | Kräver ett aktivt tekniskt val, till skillnad från vanlig inloggning |
Deep web och darknet är inte synonymer, även om de ofta blandas ihop. Dark web används ofta om webbtjänster som finns inne i ett darknet, men i vardagligt svenskt bruk används dark web och darknet ofta om varandra utan att någon strikt gräns upprätthålls, vilket även Internetstiftelsen tar upp i sin genomgång av begreppen.
Hur fungerar Tor och onion routing?
Tor skickar kommunikationen genom flera reläer i ett distribuerat nät och lägger på kryptering i lager, för att minska möjligheten för en enskild mellanhand att se både användarens identitet och destinationen samtidigt.
Två delar hör ihop här: hur trafiken passerar genom nätverkets reläer, och hur användare når webbplatser som bara finns inne i nätverket.
Hur skyddar flera reläer trafiken?
Trafiken går genom flera reläer med lager av kryptering och distribuerad tillit, enligt Tor Project. Målet är att ingen enskild reläpunkt ska känna till både vem användaren är och vart trafiken går.
Reläerna drivs av frivilliga. Internetleverantören kan se att en användare har kontakt med Tor-noder, men inte vilka destinationssidor Tor-anslutningen avser. Tor minskar insyn men löser inte alla anonymitets- eller attacksituationer, och det gör ingen användare ospårbar under alla förhållanden.
Onion-routing-tekniken är inte ny. Enligt Tor Projects historik inleddes forskningen vid amerikanska Naval Research Laboratory på 1990-talet, Tor-nätet togs i drift 2002 och arbetet med Tor Browser startade 2008.
Vad är en .onion-tjänst?
En onion-tjänst är en webbplats eller jämförbar tjänst som bara går att nå genom Tor. Serverns plats och IP-adress hålls dolda, och trafiken mellan Tor-användaren och tjänsten är krypterad hela vägen.
Tor Browser, som är en modifierad version av Firefox, är den vanliga vägen in i nätverket för den som redan har gjort det aktiva valet att använda Tor.
Är darknet olagligt?
Nej, nätverket i sig är inte olagligt, enligt Internetkunskap, men olagliga handlingar förblir olagliga när de utförs där.
Tekniken möjliggör anonymitet, precis som andra integritetsverktyg gör. Det är handlingens natur, inte nätverket den sker i, som avgör om något är brottsligt.
Vad används darknet till?
Darknet används både för legitima behov av anonymitet och censurmotstånd och för allvarligt kriminellt missbruk.
Samma tekniska egenskaper som skyddar utsatta användare kan utnyttjas av brottsaktörer.
Vilka legitima användningar finns?
Källskydd, undersökande journalistik, visselblåsning och människorättsarbete hör till de tydligaste legitima användningarna, enligt Internetkunskap. Journalister och deras källor, liksom människorättsaktivister i länder med hård censur, kan behöva dölja sin identitet för att skydda sig själva eller andra.
Anonymitetsnätverk ger även tillgång till information för personer som lever under statlig censur, där vanlig åtkomst till nyheter eller kommunikation är begränsad. Behovet handlar om integritet i en utsatt situation, inte om att uppnå en perfekt eller absolut anonymitet.
Hur missbrukas darknet?
Anonymitetstjänster används också för olagliga marknader och annan allvarlig brottslighet. Den anonymitet som skyddar en visselblåsare kan på samma sätt skydda en brottsaktör.
Vilka risker finns på darknet?
De centrala riskerna är bedrägliga tjänster, nätfiske, skadliga filer, olagligt eller störande material och en falsk känsla av fullständig anonymitet. Tekniskt integritetsskydd gör inte innehåll, länkar eller motparter pålitliga.
- Falska och bedrägliga länkar eller tjänster. En okänd länk kan leda till en webbplats som utger sig för att vara något annat än den är.
- Nätfiske. Vid nätfiske försöker angripare lura till sig inloggningsuppgifter eller personlig information.
- Okända eller skadliga filer. Filer från okända källor kan innehålla skadlig kod som infekterar enheten.
- Oväntat olagligt eller störande material. Innehåll kan dyka upp utan förvarning och utan att användaren aktivt sökt efter det.
- Självidentifiering genom personliga inloggningar eller uppgifter. Att återanvända ett vanligt konto eller lämna personlig information kan avslöja identiteten, oavsett hur nätverket i övrigt skyddar trafiken.
- Övertro på Tor som komplett anonymitetsskydd. Tor ger inte fullständigt skydd, och den som förlitar sig blint på nätverket underskattar riskerna för självidentifiering och attacker.
Hur minskar du riskerna?
Minska exponeringen genom att avstå från okända länkar och filer, hålla personliga uppgifter separerade och aldrig utgå från att Tor ger fullständig anonymitet. Råden nedan är förebyggande, inte en instruktion för hur man tar sig in i nätverket.
- Följ inte okända länkar.
- Ladda inte ned okända filer.
- Återanvänd inte personliga inloggningsuppgifter.
- Lämna inte ut identifierande information.
- Anta inte att Tor döljer all aktivitet eller identitet.
Den som förstår skillnaden mellan öppna webben, deep web och darknet, känner till hur Tor skyddar trafik och vet var skyddet slutar, har ett rimligt underlag för att bedöma både lagligheten och riskerna. Nätverket är i grunden ett verktyg, och som med de flesta verktyg avgör användningen om resultatet blir skydd eller skada.
