Produktionen från en solcellsanläggning varierar kraftigt mellan månaderna. I det här exemplet, en modellerad anläggning på 10 kWp i Stockholm, blir den modellerade årsproduktionen cirka 9 500 kWh. Delar man det jämnt över tolv månader hamnar man på ett genomsnitt kring 792 kWh, men det talet beskriver ingen verklig månad.
Årsgenomsnittet jämnar ut stora säsongsskillnader och motsvarar därför ingen typisk månad. Modellen nedan är ett beräknat exempel, inte en garanti för ett visst tak eller en prognos för en kommande månad.
Den här artikeln handlar om hur mycket energi ett sådant system producerar månad för månad och hur man tolkar siffrorna. Den går inte igenom hur själva tekniken fungerar. Den som vill förstå mekaniken bakom paneler, växelriktare och nätanslutning hittar det i hur solceller fungerar.
Produktion per månad för 10 kWp i Stockholm
Tabellen nedan visar en långsiktigt modellerad produktion för en anläggning på 10,0 kWp i Stockholm. Den är inte svensk standard, inte en genomsnittsvilla och inte en prognos för ett specifikt år. Den visar vad en bestämd uppsättning antaganden ger över tid.
De antagandena avgör vilka tal som kommer ut, och de behöver stå med för att tabellen ska gå att tolka eller återskapa:
- Stockholm, 59,3293 N och 18,0686 E
- 10,0 kWp nominell toppeffekt
- kristallint kisel
- fast, byggnadsintegrerat system
- 35 graders lutning
- azimut 0 i PVGIS, vilket betyder söderläge
- 14 procent angiven systemförlust
- PVGIS-SARAH3 för solstrålning och ERA5 för meteorologiska data
- indataperiod 2005 till 2023
- horisont inkluderad i beräkningen
| Månad | Modellerad produktion | Andel av modellåret | Mellanårsvariation, SD |
|---|---|---|---|
| Januari | 171 kWh | 1,8 % | 38 kWh |
| Februari | 380 kWh | 4,0 % | 89 kWh |
| Mars | 861 kWh | 9,1 % | 180 kWh |
| April | 1 187 kWh | 12,5 % | 104 kWh |
| Maj | 1 345 kWh | 14,2 % | 167 kWh |
| Juni | 1 376 kWh | 14,5 % | 131 kWh |
| Juli | 1 332 kWh | 14,0 % | 124 kWh |
| Augusti | 1 129 kWh | 11,9 % | 144 kWh |
| September | 859 kWh | 9,0 % | 135 kWh |
| Oktober | 529 kWh | 5,6 % | 108 kWh |
| November | 211 kWh | 2,2 % | 63 kWh |
| December | 117 kWh | 1,2 % | 49 kWh |
Alla värden i tabellen är modellerade medelvärden och standardavvikelser från PVGIS, inte uppmätta värden och inte en garanti. Den exakta årssumman från PVGIS är 9 498,2 kWh per år. Eftersom varje rad i tabellen är avrundad för läsbarhet ska raderna inte summeras som om de vore mer precisa än modellen i sig.
Kom ihåg att kWp och kWh inte är samma sak: kWp är panelernas nominella toppeffekt, medan kWh är den energi systemet producerar under en given period.
Modellen och dess antaganden kommer från PVGIS källsida, som beskriver verktyget för solinstrålning och systemprestanda. Den som vill se exakt vilka indata och råvärden som ligger bakom tabellen kan öppna den exakta PVGIS-beräkningen direkt.
Vad visar säsongskurvan?
Produktionen i modellen är tydligt koncentrerad till perioden april till september. Den står för 7 228,40 kWh, motsvarande 76,1 procent av årsproduktionen, medan november till februari bara ger 879,22 kWh, eller 9,3 procent.
Det är därför genomsnittsmånaden på 791,52 kWh varken beskriver en junimånad eller en decembermånad särskilt väl. Genomsnittet jämnar ut modellens säsongskurva, som är brant.
- Juni har det högsta modellerade månadsvärdet, 1 376 kWh, med en mellanårsvariation på 131 kWh.
- December har det lägsta modellerade månadsvärdet, 117 kWh, med en mellanårsvariation på 49 kWh.
- April till september tillsammans ger drygt tre fjärdedelar av den modellerade årsproduktionen.
Periodtalen är summerade från PVGIS tolv månadsvärden. De beskriver inte ett löfte om hur en viss sommar eller vinter blir, och mellanårsvariationen ovan är ingen prognos för hur mycket nästa år kommer att avvika.
Varför kan den verkliga produktionen skilja sig?
Verklig produktion kan avvika från modellen eftersom solinstrålningen, platsen och anläggningens förutsättningar kan skilja sig från de antaganden som ligger till grund för tabellen. Modellen bygger på ett långsiktigt genomsnitt, medan ett enskilt år påverkas bland annat av väder och drift.
Flera faktorer avgör hur mycket en riktig anläggning producerar jämfört med modellexemplet:
- Läge: den geografiska positionen påverkar mängden solinstrålning som når platsen.
- Riktning: takets riktning påverkar hur mycket strålning panelerna tar emot.
- Lutning: panelernas lutning påverkar hur mycket strålning som träffar dem under olika delar av året.
- Skuggning: träd, skorstenar eller grannbyggnader kan påverka ljusmängden under delar av dagen.
- Väder: molnighet och nederbörd under en enskild månad påverkar den uppmätta energin.
- Snö: snötäckta paneler kan påverka produktionen.
- Utrustningens skick: anläggningens ålder och skick kan påverka prestandan.
- Systemförluster: förluster i kablage, växelriktare och anslutningar kan påverka hur mycket energi som når elnätet.
Energimyndigheten beskriver i sin vägledning om husets förutsättningar för solceller att mängden solinstrålning som når cellerna påverkar hur mycket el de kan producera, och att takets förutsättningar är relevanta när en installation bedöms. Källan styrker den principen, inte PVGIS specifika månadstal.
Hur skalar du tabellen till en annan anläggningsstorlek?
Du får en grov uppskattning genom att multiplicera tabellvärdet med din egen anläggnings kWp och dela med 10: tabellvärde × den egna anläggningens kWp / 10. Formeln gäller bara under samma antaganden som listan ovan, alltså samma plats, riktning, lutning och systemförluster.
Att skala efter kWp ändrar bara den nominella storleken på anläggningen. Det korrigerar inte för plats, riktning, lutning, skuggning, väder, snö, komponenter eller systemförluster, som alla kan skilja sig från Stockholmsexemplet.
Ett exempel: PVGIS junivärde för 10 kWp är 1 376,41 kWh. För en anläggning på 6 kWp blir den grova uppskattningen 1 376,41 × 6 / 10 ≈ 826 kWh, fortfarande inom samma modellram och med samma begränsningar.
Resultatet är en uppskattning, inte en platsanpassad simulering och inte ett underlag för en offert. Den som vill ha en mer relevant modell bör i stället köra PVGIS med sina egna indata, som faktisk adress, taklutning och riktning, i stället för att lägga till egna korrigeringsfaktorer.
Så jämför du modellen med din egen produktion
Jämför samma tidsperiod och samma enhet som växelriktaren eller energimätaren redan visar, och tolka sedan skillnaden tillsammans med årets väder och kända driftförhållanden. Modellens långsiktiga månadsvärde och en enskild uppmätt månad svarar på olika frågor, så de ska inte förväxlas med varandra.
En praktisk arbetsgång:
- Kontrollera vilken enhet och period avläsningen gäller, till exempel kWh för hela kalendermånaden.
- Notera din anläggnings verkliga kWp och förutsättningar, som riktning, lutning och eventuell skuggning.
- Jämför avläsningen mot motsvarande månad i modellen, inte mot årsgenomsnittet.
- Kontrollera om något känt har påverkat månaden, som driftstopp, snötäckta paneler eller skuggande byggprojekt.
- Bedöm flera jämförbara perioder och dokumenterade förhållanden innan du drar en slutsats om anläggningen.
En enskild avvikande månad bevisar sällan ett fel. Väder och drift ger naturlig variation från år till år, och modellen ensam kan inte avgöra om ett fel finns.
Om avvikelsen upprepas under flera jämförbara perioder utan känd förklaring, som upprepad skuggning eller snö, kan det vara läge att låta installatören se över anläggningen.
